jag har gett upp pluggandet ett tag nu, sitter istället här och lyssnar arabisk musik och tittar på bilder från libanon. jag behöver en stund att tänka.

jag saknar libanon.
jag saknar min morfar!
jag hoppas du har dt bra där uppe morfar.
jag hoppas din son ( min morbror) tar hand om dig.
ni får nt lämna varandra!
ni behöver varandra.
vi behöver er.
att titta på oss där uppe ifrån och skydda oss.
jag ska göra er stolta.
jag ska förändra mitt liv för er skull.
min största önska var att du skulle vara med på mitt bröllop morfar.
och den önskan slog inte igenom.
men i mittt hjärta kommer du alltid finnas.
för du var den bästa morfar som fanns.
den gladaste människa som fanns..
jag klarar inte av att tänka på dig innan tårarna bara öser ner.
jag önskade bara jag fick se dig en gång till, innan du lämna oss.
jag är arg för att jag nt finns där för mormor.
och hjälper henne genom allt.
jag är arg för att jag nt kan besöka din grav.
men jag lovar dig morfar!
såfort jag åker ner ska jag köpa världens finaste bukett och lägga på din grav.
jag ska till kyrkan varje söndag, till den kyrkan du gick till varje söndag,
och jag ska be för dig!
för du var en älskvärd människa.
du stod upp för ditt land!
jag kommer aldrig glömma dig morfar.
jag älskar dig!
habibi yedo! ♥


nu måste jag sluta skriva, tårarna öser ner..